måndag 15 augusti 2011

Hållbar ekonomisk utveckling - nödvändigt!

Sommaren 2011 går till historien som en sommar då vi pratade lika mycket ekonomi som väder. Förfasade oss över dem båda, ska sägas.

Jag läser med förtjusning DN:s ekonomidel på morgonen. Konstigt nog. Där finns ofta nyheter som tilltalar mig, om privatekonomi och om företagsnyheter, sånt som påverkar jobben och livet. När vi började prenumerera hade jag nog gissat på att kulturdelen skulle bli min favvo...

De senaste dagarnas börsoro har fått tankarna att gå på högvarv. Jag har berört ämnet förut men det tål att tas upp igen. Ekonomisk hållbar utveckling är ett begrepp som vi säkert tänker helt olika kring beroende på ideologisk grund och tillhörighet.

Jag tänker på boken Jämlikhetsanden av Richard Wilkinson och Kate Picket. Huvudtesen är att ALLA, även de rika, tjänar på ett samhälle där alla har det bra både socialt och ekonomiskt.

Det kan nog vara bra att fundera på det, i synnerhet med Susanna Alakoskis gästkolumn i bakhuvudet.

Hur länge står människor ut med hopplöshet?

Det är farligt att sakna hopp och längtan. Om ditt enda hopp står till att  skrika på hjälp med ett basebollträ så är det inte en lösning att kasta ut människor från deras hem och dra in det sociala understöd de har. Det var vad David Cameron hotade med häromdagen.

Sköt er eller bli bostads- och inkomstlösa. Problemet är naturligtvis att hotet inte har önskad effekt. Det är säkert likvärdigt med att hälla bensin på en redan öppen eld. David Cameron kunde lika gärna ge dem ett basebollträ till.

För den hopplöse är mera hopplöshet inget hot, det är ett sedan länge känt faktum.

När hotet kommer från en man som går i välskräddade kostymer och blanka skor så minskar inte heller det ilskan.

Den som känner stoltheten över sig själv och sin framtid behöver inget basebollträ. Det kan handla om enkla saker som arbete, eget hem, trädgård, friheten att ha en hobby eller friheten i att känna kärlek. Ha möjlighet att föda barn och låta dem växa upp. Ge dem hopp och visa att det går att drömma.

Jag tror nämligen att baksidan av det samhället vi lever i nu är ekonomisk. Du ska ha driv, vara lyckad och du ska framför allt tjäna snuskigt mycket pengar. (Visst sa Tjorven att hon skulle gifta sig med en rörmokare när hon blev stor för "att de tjänar så snuskigt bra med pengar"?)

Skämt å sido...bilden av lycka synonym med rikedom. Vi har en regering som sätter jobbskatteavdragen före att säkerställa gemensam välfärd till alla. Buskapet är tydligt - jobba och bli belönad, är du sjuk eller arbetslös ska du stå med mössan i hand.

Jobba, tjäna pengar och konsumera.
Då får vi tillväxt och då blir alla glada och nöjda....

Låt oss stanna vid ordet tillväxt en stund. Tillväxt handlar om att vi ska konsumera mera under en viss period mot vad vi gjorde förra året samma tid. Fröjden från mersäljande handelsföretag ger rubriker. Julhandeln som varje år slår rekord. Den gemytlige Ullareds-Boris får bjuda personalen på ännu en rekordtårta....

Hur länge kan vi konsumera mera och mera samtidigt som vi behöver ta hand om vår jord? Naturresurser är inte oändliga och vi vet att vi redan nu har problem med att rädda miljön.

Dagens unga får redan i skolan lära sig oehört mycket om hur de ska leva på ett hållbart sätt. Samtidigt pumpas de fulla med budskap om att de måste ha senaste tekniken, prylarna, kläderna och de måste vara kända från tv om de överhuvudtaget ska räknas.

Vi måste börja ändra syn på tillväxt och hållbar utveckling. Jag älskar verkligen initiativ som klädbibliotek, prylbytardagar, loppisar och den trend av att återanvända prylar som bland andra Ernst Kirschsteiger varit med om att skapa. Men för att återanvända så krävs det att grundkvalitén är god. I helgen köpte familjen ett skåp med 100 år på nacken. Förvisso repigt och kärleksfullt använt. Men i gott skick. Det skåpet kommer att leva vidare i minst 100 år till! Det är hållbart....

Så. Tillväxten som bygger på att vi bara konsumerar mer och mer går inte i hop med miljötänk och hållbar utveckling. Företagen kan inte växa vidare om vi samtidigt ska rädda jorden från utarmning.

Den utmaningen kommer dagens unga att ta med in i framtiden. Smarta unga som inte vill förstöra miljön köper inte företagens konsumtionsmantra.

Vilket i alla fall osökt för mig tillbaka till boken Jämlikhetsanden....om nu alla har det bra, så pass bra att ilskan inte växer inombords. Så bra att drömmar finns inom räckhåll och girigheten inte tillåts roffa mera än vad som är rimligt. Om vi har det bra och lever i ett tryggt samhälle där det finns omtanke i stället för tillväxtkrav så tror jag att behovet av basebollträn minskar.

Ekonomisk utveckling så som den ser ut just nu kommer inte att hålla på sikt.

Några länkar till rubriker som är tänkvärda ur dagens mediaflod:

DN1, DN2, DN3, SvD, E24, GP....

Mera hos Sebastian Stenholm och Lars Bäck på en blogg när dig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar