Låt mig berätta en historia.
Man har ett hem där det bor tre personer. En av dem, låt oss säga frun/mamman, är lite känslig för saker som finns i kroppen och som man normalt inte ser. Typ det som finns i öronen.
Låt oss sedan föreställa oss att frun/mamman kommer till badrummet en sen kväll och tvingas sanera handfatet från använda tops. Just det faktum att det var kväll och inte morgon (känsligare då) är det enda som hindrar frun/mamman från att kräkas.
Vid ett senare tillfälle konfronterar hon mannen. "Det kan ha varit jag" svarar han försiktigt.
Vid ett ännu senare tillfälle konfronterar hon sonen. "Det kan ha varit jag" svarar han lika försiktigt.
Svaret de ger, ger de helt oberoende av varandra. De har ingen koll. Inte på topsen och inte på vad den andre har sagt.
Resultatet i detta agerande blir ju att det är svårt för frun/mamman att blir riktigt arg på någon. Man kan liksom inte utse den rätta syndabocken här. Lömskt...eller bara glömskt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar